Påmönstring; fredag 29.5 klo.05.30

Nu är det dags för mig att mönstra på till sjöss igen, så det blir åter lite paus i skrivandet. Denna gång blir det lite spännande med åtminstone några fjärilar flygandes i magen, då jag skall entra en ny båt. Fast det blir nog inte så stora förändringar vad jag har hört. Jag hoppas min darling är lika glad när jag kommer hem, som mannen ovan på det underbara klassiska sailor-kortet. Eller kanske det helt enkelt är jag som skall vara sådär till mig och ge han en riktigt smaskig kyss! :)

Nedan några underbara sjömansporträtt.

För övrigt skulle jag vara väldigt intresserad att få tag på denna bok. Etnolog och sjökvinna som jag är! :)

Kvinnliga sjömän – finns dom?
En samtidsdokumentation

Sjömansyrkena tillhör de mest manligt dominerade yrkeskategorierna. Få känner till att det funnits kvinnliga yrkessjömän inom svenska handelsflottan under hela 1900-talet. Vid förra sekelskiftet gick kvinnor till sjöss som restauratriser, kockor och mässjäntor. Efter andra världskriget mönstrade kvinnliga telegrafister ut och först på 1960-talet skedde kvinnornas inträde på däck, brygga och i maskin.

Kvinnorna på däck och i maskin har varit formellt jämställda sina manliga kolleger, med lika arbete, arbetstider och lön. Men arbetet med att definiera sin roll i mansgruppen och skapa en egen yrkesidentitet har för många varit en komplicerad process. Traditioner och förebilder saknas när kvinnorna ska inlemmas i fartygssamhället. Hur upplever de arbetet och fritiden? Hur finner de utrymme i den hierarkiska och manligt kodade organisationen ombord? Om dessa och andra frågor handlar denna bok som till stor del bygger på intervjuer med kvinnor som har varit eller är aktiva inom sjöfarten.

Författaren Ingrid Kaijser är etnolog och 1:e intendent vid Statens maritima museer. Med trettio års erfarenhet har hon kunskaper som sträcker sig över stora delar av de sjöhistoriska ämnesområdena. Under senare år har hon främst arbetat med insamling, bearbetning och förmedling av sjömansminnen.

(http://www.maritima.se/sitecore/content/Myndigheten%20SMM/Nyhetsbrev/Arkiv/2006/Nr1_2006/Publikationer.aspx?p=1)

So long/
Mia

Baka kaka och Finels emalj.

I dag saknar jag mitt jobb, till sjöss. Jag hade mönstrat på idag, men eftersom man inte fixar så mycket käk med en gipsad högerarm, får man snällt stanna hemma. Istället får jag bjuda på lite bilder på godsaker jag gjort tidigare. Jag älskar att laga mat, särskillt mycket tycker jag om att få godsakerna att bli konstverk. Det räcker inte med att det är gott. Det ska vara ett konstverk också. Behöver jag nämna att jag älskar choklad??

Chokladcheesecake med konjakglasyr



Morotsruta medvaniljvisp och frusna lingon


Chokladbakelse med ost/chokladglasyr

Jag väntar även med spänning att posten ska anlända idag. Har nämligen köpt en 50-tals klänning jag sett fram emot länge, länge. När den har anlänt skall jag bo i den tillsammans med min gipsade arm. Springa omkring här ensam i huset och bara vara fin för min egen skull. Bilder kommer upp senare när jag är kapabel att hålla i en kamera.

För övrigt vill jag idag presentera ett axplock av Finels produktion, som jag är särskillt förtjust i. Vissa av sakerna har jag i min ägo, medan andra är saker jag drömmer om.

Underbar emaljkastrull, Kaj Franck/ Esteri Tomula


www.flickr.com/photos/tags/finel/
Finels fågelkoppar i blått, har aldrig sett dessa in real life och skulle göra mycket föra att få tag på dom!


http://flickr.com/photos/kitkadesigntoronto/3269711677/


Underbara Pehtori-pannor, Antti Nurmesniemi.

Tack för idag, och so long.
Kram på alla som råkar läsa denna nystartade blogg.
/Mia

Hur är man Vintage med gipsad arm?

Snowcat babe , photograph by Ray Atkeson


Anledningen till att jag äntligen tagit mig i kragen och fått en början på mitt bloggande är en olycka i snowboardbacken. Det är väl som läkaren sa; det är inte världens bästa idé att börja åka snowboard som 31-åring. Så nu sitter man här med gipsad höger arm vilket betyder att man inte är kapabel att göra så värst mycket. Frihetsberövad skulle jag kunna kalla det. I en mildare bemärkelse.

Jag tror jag får glömma drömmen att susa fram i backen en glittrande vinterdag med snön yrandes kring mig vid en snygg inbromsning.

Nu blir det att sitta framför datorn en tid fram istället, och jag hade tänkt mig att dela med mej av mitt liv och vad jag tycker är vackert. Jag är en knäppis på loppisfynd, färger och form. Sysslar även med lite antikhandel som ni förmodligen kommer att få ta del av. Kan inte låta bli att sätta in en bild på mina favoriter just nu.







Allt i vintageväg mellan 20-70-tal intresserad mig om än 50-talet just nu ligger varmast runt hjärtat. Jag är en sucker för finskt porslin och designglas, textilier och diverse rekvisita Den som hänger med får se.

So long.
/Mia